Framsteg och utmaningar i att möjliggöra ett Fossilfritt Sverige med digitalisering

Publicerad: 26 oktober, 2021

I samband med Fossilfritt Sveriges konferens ”Fossilfri konkurrenskraft – nu genomförs färdplanerna”  pekar Fossilfritt Sverige på ett par viktiga framsteg sedan Digitaliseringskonsulternas färdplan överlämnades till regeringen. Samtidigt belyser de några viktiga utmaningar för att Sverige ska se och använda digitaliseringens möjligheter för snabb transformation till ett Fossilfritt samhälle.

Synpunkterna publiceras i Fossilfritt Sveriges uppföljningsrapport 2021.

Konsultbranschens egna utsläpp är små i jämförelse med andra branschers utsläpp. I huvudsak består utsläppen av resor i tjänst samt pendlingsresor till och från arbetet. Siffror från företag i branschen visar också att de egna utsläppen minskats med mer än 70 procent under pandemin till följd av digitalt distansarbete.

Digitaliseringskonsulternas färdplansarbete fokuserar därför på medlemsföretagens förmåga att hjälpa samhällets alla övriga branscher att se och använda digitaliseringens möjligheter för snabb transformation.

Digitalisering kan möjliggöra stora utsläppsminskningar av växthusgaser genom

– optimering av existerande system, till exempel ruttoptimering av transporter med hjälp av AI.
– accelererat upptag av smarta lösningar, till exempel ökad användning av digitala möteslösningar.
– transformativ systemförändring, till exempel genom implementering av digitala verktyg som möjliggör nya cirkulära och resurseffektiva affärsmodeller, exempelvis mobilitet som tjänst.

Föreningen ser en stor utmaning i att kunskapen kring digitaliseringens så kallade transformativa potential i klimatomställningen idag är låg inom såväl politik, näringsliv som offentlig sektor. Då optimering av existerande system är relativt lätta att förklara, mäta och ge politiskt stöd till, nöjer sig beställarna ofta med det. Det leder till att de större, transformativa systemförändringarna med radikala utsläppsminskningar som följd uteblir, eftersom de är svårare att mäta, förklara och framför allt att beställa.

Ett viktigt framsteg är dock att Digitaliseringens klimatpotential synliggjorts på ett nytt sätt under Covid-pandemin. När möjligheterna att resa och träffas begränsades visade det hur djupgående beteendeförändringar och därmed nya resurseffektiva och cirkulära affärsmodeller är möjliga med hjälp av digital teknik. Ett tydligt exempel är hur digitala möteslösningar möjliggjort att vi undviker resande och därmed undviker utsläpp.

I syfte att uttrycka digitaliseringens klimatpotential räcker dock inte etablerade ramverk, så som GHG-protokollets scope 1-3 till. Idag saknas ett vedertaget sätt att beräkna och uttrycka hur digitalisering kan möjliggöra resurseffektiva beteenden, livsstilar och konsumtionsmönster som leder till undvikna utsläpp. Utan ett gemensamt sätt att räkna på, riskerar viktiga satsningar att utebli och vi bäddar för godtycklighet som gör att satsningar utan större positiv effekt marknadsförs som gröna.